Syftet med undersökningen är att samla in data över barns räknande och räkning av antal samt över hur pedagoger uppmuntrar barn till räkning för att pröva om resultaten svarar mot Gelman och Gallistels fem principer.De metoder som användes var observation och kvalitativa intervjuer, vi observerade Gelman och Gallistels fem principer i samlingar, fria aktiviteter och i rutinsituationer. Vi intervjuade förskollärare om deras syn på matematik och deras arbetssätt i verksamheten.Våra resultat visar att de tre första principerna kommer till uttryck i barnens beteende i alla pedagogiska aktiviteter, medan den fjärde principen uttrycker sig tillsammans med de tre första. Den femte principen är svår att upptäcka hos barnen och används i mindre utsträckning.  De viktiga konsekvenserna vi ser i resultatet är pedagogens påverkan av barnens initiativtagande i deras spontana räkning..

I detta examensarbete har vi kartlagt förskollärares inställning till matematik. Hur förskollärare arbetar med Gelman och Gallistels fem principer i matematik, samt hur medvetna de är om principerna. Tidigare forskning pekar på vikten av att barn får förståelse fo?r Gelman och Gallistels fem principer, för att utveckla en grundläggande matematisk förståelse. I vår studie visar vi på hur man kan arbeta med principerna på förskolan.

I detta examensarbete har vi kartlagt förskollärares inställning till matematik. Hur förskollärare arbetar med Gelman och Gallistels fem principer i matematik, samt hur medvetna de är om principerna. Tidigare forskning pekar på vikten av att barn får förståelse fo?r Gelman och Gallistels fem principer, för att utveckla en grundläggande matematisk förståelse. I vår studie visar vi på hur man kan arbeta med principerna på förskolan.

Syftet är att undersöka hur pedagoger i förskolan och förskoleklass arbetar med talbegrepp inom matematik. I huvudsak refererar vi till forskarna Gelman och Gallistel och deras modell när det gäller de fem principer, som de uttrycker ligger till grund för barns förståelse av talbegrepp.Metoden vi använt oss av är observationer med samtal samt kvalitativa intervjuer. Undersökningen har utförts i två olika kommuner i fyra förskolor och två förskoleklasser med sammanlagt sex förskollärare.Av resultaten framgår hur pedagogerna i förskolan och förskoleklass arbetar med talbegrepp. Exempel på detta kan vara användandet av talramsan i situationer som samling, rim och ramsor och spel. Vi ser också att pedagogerna i förskolan och förskoleklass arbetar på olika sätt även om mycket av det som sägs är likartat.

I denna undersökning har jag genomfört tre olika övningar i matematik i naturen med några förskolebarn i åldern fyra år för att ta reda på deras kunskap i räkning, jämförelseord och sortering. Mitt syfte var att se hur utvecklad barnens kunskap var i de av Gelman och Gallistels principer som övningen innehöll. Resultatet visade att barnen hade goda kunskaper i de övningar som utfördes. Den metod jag använde var att gå ut i skogen till en välbekant plats. Där fick barnen genomföra övningarna med hjälp av kottar, stenar, pinnar och löv. Den erferanhet jag gjorde var att jag fick se att barnens kunskaper bland annt kunde visas med hjälp av deras sinnen och genom lek..

Matematik finns överallt men trots det har vi genom studien fått fram att ?det finns jättemycket luckor, att de inte förstår?.  Detta citat är hämtat ifrån en av våra intervjuer och speglar vårt resultat. Studien är kvalitativ och vi har intervjuat pedagoger samt låtit barn, i förskola och årskurs 1, utföra matematikuppgifter. I denna studie har vi fokuserat på grunderna i matematik. Syftet med studien har varit att utröna kunskaper inom antalsuppfattning hos barn.

Syftet med examensarbetet var att undersöka vilka strategier barn använde sig av när de räknade samt om variation av antal, föremål och gruppering påverkade deras val av strategier. Undersökningen gjordes genom strukturerade observationer då femton barn, födda 2002, på tre olika förskolor räknade föremål där antal, gruppering och material varierades. I vårt teoriavsnitt bearbetades Gelman och Gallistels fem räkneprinciper och Martons variationsteori. Resultatet visade att barn använde sig av samtliga fem räkneprinciper på olika sätt och i olika ordning när de räknade samt att både antal, material och gruppering hade betydelse för barns val av strategier vid antalsbestämning. Barnen hade lättare att räkna legobitar än kulor och behärskade de olika principerna bättre då antalet var färre eller materialet grupperat i rader..

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn mellan 3-6 års ålder utvecklar förståelse för antal på montessoriförskolor. Vi vill också se vilka metoder som används och vilken roll montessorimaterialen kan ha för barns lärande av antal. Vi har därför genomfört kvalitativa intervjuer med utbildade montessorilärare samt ostrukturerade deltagarobservationer bland barnen. Undersökningarna gjordes på tre olika montessoriförskolor i tre olika kommuner. Ett av våra mest betydelsefulla resultat visar på vikten av vardagsmatematik med barnen.

Empati är förmågan att kunna känna det någon annan känner. Målet med undersökningen är att skapa ett set av principer för animatören. Att öka empatin för animerade karaktärer. I den här undersökningen skapades fyra principer, dessa är personlighet, lära känna karaktären, underhållningsvärde och relatering. Principsystemet är inspirerat av Disneys ?animationernas tolv principer?, där man har ett set av principer som kanske inte fungerar vid varje animationssituation utan som mer skulle kunna fungera som en vägledning..

Syftet med vår studie var att beskriva och ge en fördjupad förståelse för de principer som ligger till grund för lärare i bedömningssituationer. I studien genomfördes kvalitativa djupintervjuer med fem gymnasielärare som resulterade i att nio principer framkom. De principer som lärare använder sig av följer två huvudspår. Dels använder sig lärare av principer som följer intentionerna i styrdokumenten och dels använder lärare i undantagsfall principer som faller utanför intentionerna i styrdokumenten. Undantagsfallen sker när lärare i praktiken hanterar svåra dilemman vid bedömning och de gav uttryck för att de löser dem genom att använda sig av exempelvis principen att bedöma elever efter flit eller principen att tänja betygskriterierna.

Idag är krigföringens principer en vedertagen del av svensk doktrin. Så har det inte alltid varit. För ungefär ett sekel sedan tvistade militära tänkare i väst om det överhuvudtaget fanns något som kunde kallas för krigföringens principer. Det finns än idag de som hävdar att det inte finns några principer, eller att krigföring är en konst och inte en vetenskap. I Försvarsmaktens doktriner är dessa principer dock en väsentlig komponent.

Uppsatsens innehåll undersöker och diskuterar frågeställningen: ?Hur kan man gå till väga för att tillämpa principerna från Universal Design i front end-utvecklingen??. Universal Design är en uppsättning av principer man ska följa i tillverkningen av en fysisk miljö för att uppnå ett användarvänligt resultat. Med hjälp av dessa principer tillsammans med WAI?s riktlinjer har jag gestaltat ett front end-ramverk för att få svar på min frågeställning..

Uppsatsens innehåll undersöker och diskuterar frågeställningen: ?Hur kan man gå till väga för att tillämpa principerna från Universal Design i front end-utvecklingen??. Universal Design är en uppsättning av principer man ska följa i tillverkningen av en fysisk miljö för att uppnå ett användarvänligt resultat. Med hjälp av dessa principer tillsammans med WAI?s riktlinjer har jag gestaltat ett front end-ramverk för att få svar på min frågeställning..

Studiens syfte var att undersöka om kooperativa principer existerar i icke kooperativa företag samt om de följs i det kooperativa företaget. Syftet preciseras i följande forskningsfrågor: Följer det icke kooperativa företaget kooperativa principer? Följer det kooperativa företaget de kooperativa principerna? Kooperativ är en företagsform, där medlemmarnas intressen gynnas genom att föreningen driver en affärsmässig verksamhet där medlemmarna deltar. Detta innebär att verksamheten har en skyldighet att tillfredställa sina medlemmars finansiella önskemål samtidigt som verksamhetens egna finansiella önskemål. För att kalla sig kooperativ så ska företag följa sju principer, de sju principerna är riktlinjer för hur ett kooperativ ska verka.

Den svenska något begränsade artilleri-förmågan skall kunna verka effektivt i alla konfliktnivåer och detta skapar behov av erfarenhetsinhämtning av tidigare konflikter. Finska vinterkriget har i denna uppsats behandlats för att utvärdera en konflikt av nationell karaktär liknande den svenska försvarsmakten skulle kunna ställas inför.Undersökningen behandlade två områden; ?Mannerheim-linjen? och ?Norr om Ladoga? på grund av dess olika karaktär och på så sätt behov av finsk taktikanpassning. Analysen genom kvalitativ litteraturstudie genomfördes med utgångspunkt i teorin krigföringens principer. Analysen skulle sedan mynna ut i ett antal principer som verkade framgångsfrämjande för artilleriets användande.